Hipp hurra för Olof idag!

Olof och hans kompis Hugo.

Det är lite pyssel när man kommer hem, tvätt som ska tvättas, blommor som ska återupplivas, mat som ska handlas, post att läsa, räkningar att betala och annat nödvändigt. Men lite kul har vi hunnit göra också, vi har spenderat massa pengar! Jag har köpt en ny cykel och Martin har beställt nya glasögon. Så nu är vi några tusenlappar fattigare, men på måndag ska jag få hämta min nya, fina, vita cykel! 

Hundarna har varit runt och pissat in sitt revir på nytt och kollat in vad som hänt sen sist. Olof har lekt med sina saknade leksaker och Charlie har gosat in sig på sin vanliga plats vid ytterdörren. Så nu är allt som vanligt igen. 

Semestern har varit lugn och skön. Vi har haft hyfsat fint väder, förutom den dagen vi bestämde oss för att åka och bada med hundarna. Det bara vräkte ner regn, men vi åkte ändå för då var vi ju garanterat ensamma vid sjön. Framme vid sjön blev det inte så mycket badande. Rista och Charlie sprang mest runt och härjade på land och Olof satte sig i bilen med Martin och väntade på oss. Vi lyckades i alla fall lura i hundarna i vattnet en gång med hjälp av leksaker. 

Vi stötte på en älg på en promenad. Olof var den enda som var intresserad och ville jaga. Hoffarna bara tittade. 

Vi bodde hos mina föräldrar men vissa dagar var vi hos Rista (och Karin) nästan hela dagen. Rista var måttligt road av att ha hundbesök och låg för det mesta under verandan med sin kära boll och morrade åt Olof och Charlie om de kikade på henne. Hon verkar trivas bra med att vara ensam hund och bara ha katten att styra med  

I Kristinehamn har hundarna legat och vilat ute i trädgården och följt med till skogen och plockat blåbär. En dag gick vi till skärgården och fikade och tittade på picasso-statyn. På vägen dit gick vi förbi en läskig sjöjungfru tyckte Charlie. Han höll på att sätta tungan i halsen när vi gick förbi, stackarn. Sjöjungfrun är en trästaty som står vid en restaurang vid gångvägen. Hon var väldigt ful, så jag förstår att Charlie reagerade  

Nu är det bara två dagar kvar, sen börjar jobbet igen. Blir det fint väder i helgen ska vi nog ta en tripp till Värmdö och kolla in det stället. 

Idag ska packas och fixas här i lägenheten. Alla blommor ska jag försöka rädda. Dom får bo i duschen i sina innerkrukor tänkte jag. Om jag lägger en handduk för avloppet och fyller upp med vatten ett par cm så kanske de överlever. Annars är det väl bara att köpa nya när vi kommer hem hit igen.

Jag pratade med pappa nyss och han längtar efter Charlie. Dom har nån speciell connection dom där två. Charlie blir helt galen när han ser pappa och ylar och larvar sig. Förra sommaren hoppade han upp i en solstol och satte sig bredvid pappa och såg riktigt nöjd ut.

Bollis är helt tokig i mamma, så det passar ju bra att de har valt en varsin förälder. Bollis  har nån konstig idé om att han ska in i mammas tröjärm. Han trycker in näsan och njuter och gosar. Och kommer han inte in puttar han på hennes hand så hon ska klappa honom. Och det gör hon ju såklart, det går ju inte att motstå lille OlleBulle, som hon säger. 

Det ska bli skönt att träffa Rista igen också. Hon sköter sig så bra hemma hos Karin, men är precis lika skällig och bråkig hemma hos mamma och pappa som hon alltid varit. Hos Karin går hon lös på gården och går aldrig ut på vägen, inte ens fast det går förbi folk och hundar. Hon skäller inte när det går förbi folk heller. Men hemma hos mamma och pappa skäller hon till och med när grannen rör sig på sin gård. Hon skäller när det åker förbi bilar och såklart när det går förbi folk och hundar. Hur kan det vara så olika? Det är inte så att Karin ”lärt” henne att uppföra sig så väl hemma hos henne, hon bara sköter sig helt enkelt. Och det är ju bra såklart. Men man kan ju såklart önska att hon kunde bete sig lika bra hos mamma och pappa som hos Karin…. Det dumma är att hon drar med sig Olof och Charlie i sitt skällande också. Men de är väl vakthundar, så lite borde de väl få vakta kanske. Hemma här skäller de inte ens när det ringer på dörren, så jag ska väl inte klaga.  

Nu blir det en promenad innan regnet kommer, så kan jag packa sen. 

Nu chockar jag alla och gör ett inlägg här. Det är på tiden tycker jag.  Jag har ju semester nu, så jag kan ju inte klaga på att jag inte har tid.

Semestern spenderar vi i Stockholm, Svalsjö, Orsa och Kristinehamn. Just nu är vi i Stockholm efter att ha varit i Svalsjö ett par dagar. Och snart beger vi oss till Orsa och därefter till Kristinehamn. 

I Svalsjö träffade vi Martins släkt. Vi badade flera  gånger om dagen och hundarna hade det toppen! En av Martins farbröder har en ung Skotsk Hjorthund, Kaera. Hon är runt 1 år gammal bara och har fullt med spring i benen. Hon och Charlie hade riktigt roligt. Hon väger ungefär som Charlie, men är såklart högre än honom. Hennes lekstil var att springa i full fart och sedan stanna och boxas lite. Charlie kämpade på så gott han kunde för att hinna i kapp henne, men han är ju både långsammare och inte i närheten så smidig som hon är, och när han väl kom i kapp henne boxade hon till honom  

Hjorthundens matte har fött upp papillon för ett par år sen och hade lite tips till mig om hur jag ska göra med Olofs fluffpäls. Han har underull och det ska dom inte ha egentligen. Jag trodde att det var ”kört”, att det inte gick att göra så mycket. Men hon sa att jag skulle köpa en undeullskam eller borste som tar bort all underull. Den skär lite också, så jag skulle ta det lugnt och inte ta allt på en gång, det skulle bli för jobbigt för Olof. Så nu har jag köpt en undeullsmakapär och jag har kört den i pälsen på honom och redan nu ser han betydligt bättre ut. I alla fall så är han mer lik en papillon nu, och inte en minisheltie eller spetsras. Men underullsborsten tar mer än den ska så han blev ganska korthårig på skulderbladen, men det växer väl ut. Jag har köpt B-vitamin och fiskolja till honom för att hjälpa pälsen att komma tillbaka i bra skick. 

Familjefoto i Svalsjö

Jaha, jag ska väl göra ett till försök att återuppliva bloggen. Jag har varken haft tid eller lust att blogga på bra länge, men nu verkar det som att jag ska försöka igen

Får väl börja med en liten resumé om vad som hänt sen sist:

• Försvarsmaktsutbildningen sket sig. Man måste ha bil för att kunna ta sig ut till alla träningar. Så sen när vi är rika och har bil kanske det blir läge för FM-utbildning.
• Min anställning har gått från provanställning till en tillsvidare och det känns bara såååå jäkla skönt.

Ja, sen vet jag inge mer.

Rista bor fortfarande i Orsa och håller Karin sällskap. Ibland har Karin veckor som hon är i Stockholm och då följer Rista med så då får jag träffa henne. Rista har tränat upp Karin jättebra. Hon behöver bara komma fram till Karin och titta på henne, flåsa lite, kanske backa några steg eller gny lite så tar Karin ut henne och busar eller går en promenad…

Vi andra har det fortfarande bra här i Nacka. Det är skönt nu med vår och längre kvällar så man hinner gå en långpromenad efter jobbet då det fortfarande är ljust ute. Vi har börjat jogga lite för jag var med i ett lopp som gick den 20 mars. Tyvärr blev jag jättesjuk efter loppet, så vi har inte sprungit sen dess. Men nu mår jag bra igen och vi ska ta nya tag.

Idag var vi uppe på Hammarbybacken och kikade ut över vårat revir. Det var lite fuktigt och dimmigt så man såg inte så långt tyvärr, för annars är det helt fantastiskt att stå där uppe och kika. Klättringen upp kändes bra i benen och Charlie var lite flåsig, men det var varmt också, väldigt varmt idag. På vägen hem skulle vi passera tre idioter och deras hundar… Hundarna, tre småhundar, lekte alldeles precis bredvid gångvägen. En hund höll de fast i kopplet och de andra två hade koppel släpande i halsbandet samtidigt som de lekte. Smart. När jag gick förbi sprang en av hundarna fram till mina och hussen blev arg. Jag bara stannade och lät han ta undan sin hund och gick sen vidare. Tur man har snälla hundar.  :)

Som jag skrivit tidigare har vi lämnat Linkeboda och nu bor vi i Finntorp, Nacka. Jag stormtrivs! Jag har världens bästa jobb och lägenheten är hur fin som helt och ligger hur bra som helst! Det tar 5 min på cykel till jobbet  och 10-20 min in till stan med buss, beroende på vart man ska.

Rista är utlånad som vakthund till min syster. Hon är tjänstledig och pluggar på distans så hon bor i huset i Orsa. Där är det lite ensamt så då håller Rista henne sällskap. Det är nog det bästa för båda två. Rista skulle inte trivas här i stan och Karin vill så gärna ha en hund.

Olof och Charlie har en hundvakt som kommer tre dagar i veckan och tar ut dom. De andra två vardagarna hinner jag hem och ta hand om dom. Hon som går ut med dom tar även ut en annan hund i ungefär samma område. Det är en labbehane som är tre år och det verkar som att det fungerar hur bra som helst. Jag tycker det var modigt (dumt) av henne att gå med alla tre samtidigt, för hon känner inte mina och labben har hon inte haft så länge. Men som sagt, det verkar fungera utan problem, så det är ju roligt.

I går var jag på infokväll om försvarsmaktshundutbildning. Jag har länge länge velat gå en sån utbildning med hund, men det har inte passat förrän nu. Så nu hoppas jag verkligen att vi kommer med och att allt går bra. Redan helgen den 2/10 drar det igång. Det börjar då med att vi som ska gå kursen får komma och ”praktisera” utan hund på en pågående kurs, så vi får se om det är något för oss eller inte. De två första gångerna kommer vara så, utan hund. Sen blir det två gånger med hund och sen blir det inträdesprov. Kursen kommer vara varje lördag och vara på lite olika ställen i Stockholm, beroende på vad vi ska göra. Vi kommer vara mycket vid livgardet, så det blir en bit att åka. Men det ska väl gå bra.

Vart ska jag börja…?
Jag tar det i kronologisk ordning.

Vi har lämnat Linkan. Martin bor hos sin tant i Stockholm och jag och doggisarna bor hos min mor o far i Orsa. Jag har börjat sommarjobba på Orsa Camping och hundarna har installerat sig på verandan i Stackmora.

Efter att ha varit i Orsa i en vecka åkte jag till Stockholm för att gå på lägenhetsvisningar. Jag var ledig ett par dagar mitt i veckan då det var ett par visningar så det passade perfekt. På måndagen, samma dag som jag skulle åka ner till Stockholm, ringer en rektor på en skola där jag sökt jobb. Han frågade om jag kunde komma på intervju och det kunde inte ha varit bättre tajming. Jag var på intervju på tisdagen och det kändes jättebra. Jag var väldigt oförberedd och det var nog därför som jag inte var så nervös heller. Jag stannade i Stockholm tills på fredag morgon för jag skulle jobba fredag eftermiddag på campingen. Mitt på dagen på fredagen ringer biträdande rektorn och talar om att jag fick jobbet! Helt fantastiskt ju!! Jag är så himla glad!!

På helgen sen var det utställning i Avesta som Charlie var anmäld till. Jag jobbade och lyckades inte byta bort min dag så Charlie fick lifta med min snälla kusin till utställningen. Tyvärr tyckte domaren att han var för tjock så det blev ”bara” en slät etta.

Idag var jag ledig och passade på att ta en långpromenad i Pesa. Klicka på bilderna så blir de större

Vackra hundar i vacker omgivning

Kossan Charlie betar

Charlie o Olof

Rista plaskar

Rista o Charlie

Rista o Charlie

Rista o Charlie

Ollebolle

Rista o Charlie

Olof simmar!!

Olof

Olof

Olof o Charlie

Rista gör sig fin

Se så fin hon blev

]]> http://ristaolof.wordpress.com/2010/06/16/badpromme-i-pesa/feed/ 0 Ida DSC00059 DSC00060 DSC00061 DSC00062 DSC00063 DSC00064 DSC00065 DSC00066 DSC00067 DSC00068 DSC00069 DSC00070 DSC00071 DSC00072 DSC00073 http://ristaolof.wordpress.com/2010/05/20/varmt-o-skont/ http://ristaolof.wordpress.com/2010/05/20/varmt-o-skont/#comments Thu, 20 May 2010 11:34:53 +0000 Ida http://ristaolof.wordpress.com/?p=854 ]]> Oj vad det har varit varmt nu. Men ingen speciellt skön värme, utan såndär klibbig värme. Idag är det dock lite bättre värme, mest skönt

Jag och Charlie håller på att träna markering av spårpinnar. Jag la ut pinnar i spåret sist jag spårade, bara för att se om han gjorde nåt med dom. Men han verkade inte bry sig speciellt om dom. Jag la ut 5 + slut och jag tror han plockade upp en och nosade lite extra på en, resten gick han bara över. Så nu håller vi på att träna separat på bara pinnarna. Vi började i tisdags. Jag tog med salami, klicker och pinnar och gick ut. Nu har vi kommit så långt att han iaf tar upp en pinne, men han spottar ut den direkt. Så vi tränar vidare.

Jag och Olof håller på att träna fotgående. Han kan gå rätt fint, men alldeles för långt ifrån mig. Det är väl det som är nackdelen med en så himla liten hund. Nu håller jag godbiten vid mitt knä och då går han lite närmare. Så det är bara att ligga i med träningen.

Rista har varit dålig över helgen, men nu är hon bra igen. Jag väntar in fyra koner som jag beställt. När dom kommer ska jag och Rista börja med bland annat fjärrdirigering. Tänkte att man kan ha konerna till lite allt möjligt, som framförgående, frammåtsändande, rutan. Vi har inte tränat på något nytt på länge nu, så det är dags att lära in nåt nu tycker jag.

Igår var Emelie här och hälsade på. Vi har inte setts på två år, så det var på tiden. Hon är i Norrköping och jobbar nu, så då passade hon på att åka hit och hälsa på. Rista blev så himla glad att se henne. Det var jättekul att se att hon kände igen henne så. Inne låg Rista på rygg och ville gosa med Emelie och hon naggade Emelie så hon blev blå på axeln. Innan Emelie skulle åka tog vi en liten promenad med hundarna. Och när vi kom till parkeringen och Emelie skulle gå visade Rista tydligt sitt missnöje. Hon ställde sig för Emelie och drog mot henne när vi gick hemmåt. Lilla snuttan Det var kul att få besök tyckte Rista.

Just det! Jag vägde Charlie igår. 42kg visade vågen! Det var mer än jag trodde. Sist jag vägde honom vägde han 39kg, och det var nån gång i februari tror jag. Och när han kom till mej vägde han runt 35-36kg. Lilla pojken blir stor! Och ändå känns han inte så stor. Tittar man på honom ser det ut som att han kan bredda sig mer, han är rätt långbent än. Men det räcker nu tycker jag Nomeselen som jag köpte nyss är redan i minsta laget för honom och jag köpte nyss ett nytt halsband för det andra var för spänt på honom. Ska nog sluta mata honom…

Igår la jag ett svårt spår till Charlie. Jag tänkte att nu jäklar ska hundnäsan få göra nån nytta och inte bara gå och lukta på kiss hela dagarna. Spåret blev nog tyvärr i svåraste laget, för han orkade inte koncentrera sig genom hela. Vi har ju inte spårat på ett tag, så han har väl inte den uthålligheten än plus att det var svårt. Vi gick över en springstig, en cykelväg och på frisbeegolfbanan. Antagligen var det för många olika spår att hålla koll på, det är ju en hel del folk som rör sig i den där skogen, även kl 10 en måndag morgon. I alla fall så tog han sig runt spåret, trots att han pysslade med lite annat också. Jag ska nog backa lite i spårträningen med honom, för han kändes lite osäker. Men det är inte så konstigt, det var länge sen vi spårade sist. Om vi backar lite så han får bli säker och veta vad som förväntas så kommer det nog gå himla bra sen. För när han väl har näsan i backen och spårar går det undan, det gäller bara att fokusera.

På kvällen tog vi en springtur, jag, Charlie och Olof. Rista fick vara hemma för hennes mage är inte som den ska. Hon fick diarré på lördagskvällen och på söndagskvällen spydde hon. Antagligen var det för jobbigt för henne i helgen med flytten. Men nu börjar det bli bättre och jag kan nog ge henne lite mat i eftermiddag. Springturen gick i alla fall bra. Nu hade de fått vila ett tag, för sist jag sprang (i lördags) var det för varmt för hundarna att hänga med, så de hade inte sprungit sen i torsdags. Det gjorde att de var väldans pigga i början och jag ökade tempot lite mot vad vi brukar ha. Tyvärr mötte i väldigt många hundar i början, så det blev lite avbrott. Det är mycket lättare att springa om man kan hålla samma tempo hela vägen. Men det är som det är.

Här om dagen tog vi en långpromenad vid Valla-hagarna. Tänkte passa på innan dom släpper ut hästarna i hagarna. Jag tog med mej kameran och här kommer bilderna: (Klicka på dom så blir de större)

Charlie och Olof på väg in i hagen.

Charlie hittade en pinne.

Rista slappar

Bara massa päls

Vi gick till dammen, eller vattenhindret kanske det heter. Gammalt äckligt vatten med hästbajs och ankskit i duger bra att plaska runt i. Lagom djupt är det också för att kunna härja. Olof gick i och badade tårna, men sen stod han bredvid mig på land och spanade på galningarna som badade.

Här ska badas!

Rista doppar tårna

Rista doppar magen

Rista spanar

Charlie spanar

Rista och Charlie spanar

Alla spanar.
Men Olof tycker det är säkrast på land

Charlie börjar få fnatt…

…blir fnattigare

Nu kan dom inte hålla sig längre. För mycket spanande leder till spring
Gissa om jag blev blöt där jag satt på huk och fotade…

Nöjd efter att ha tufsat till Charlie

Nöjd, trots Ristas tilltufsning

Solen kom fram en stund

Charlie  har ätit citron?

Olof står på Olofs vis

På Olofs vis var det ja

Härliga hundar som letar harbajs

]]> http://ristaolof.wordpress.com/2010/05/05/kara-tjara/feed/ 1 Ida IMG_1558 IMG_1560 IMG_1562 IMG_1563 IMG_1564 IMG_1566 IMG_1568 IMG_1569 IMG_1570 IMG_1571 IMG_1575 IMG_1576 IMG_1577 IMG_1578 IMG_1580 IMG_1581 IMG_1582 IMG_1585 IMG_1586 IMG_1588 IMG_1589 IMG_1591 IMG_1592 IMG_1593 IMG_1594 IMG_1595 IMG_1596 IMG_1597 IMG_1598 IMG_1600 IMG_1605 IMG_1608 IMG_1609 IMG_1612 IMG_1617 IMG_1618 IMG_1620 IMG_1619 IMG_1622 IMG_1623 IMG_1625 IMG_1626 IMG_1627 IMG_1628